De flesta som någon gång skrivit på både svenska och engelska har stött på samma moment: engelskan vill ha versaler på månader och veckodagar, svenskan vill inte. Det kan verka litet, men felstavning sticker av — och läsaren märker det. Institutet för språk och folkminnen (ISOF) svarar direkt i sin frågelåda: alla månadsnamn i svenskan ska inledas med liten bokstav. Samma princip gäller för veckodagar, årstider och de flesta högtider.

Regel för månader i svenska: liten bokstav ·
Regel för veckodagar i svenska: liten bokstav ·
Engelsk regel för månader: stor bokstav ·
Officiell källa: ISOF bekräftar liten bokstav

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Exakta regler för sammansatta högtidsnamn
  • Hur svenska stavningsregler tillämpas i sociala medier informellt
3Tidlinjesignal
  • Falkblick publicerade artikel om stavning av månader och veckodagar 2013 och uppdaterade den 2016 (Falkblick)
4Vad händer härnäst
  • Läsaren får tydliga exempel och kan applicera reglerna direkt i sin egen text
  • Tips för att undvika vanliga misstag vid flerspråkig publicering

Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste stavningsreglerna för tidsord i svenska och engelska.

Attribut Värde
Svensk regel månader liten bokstav ISOF Frågelådan
Svensk regel veckodagar liten bokstav Falkblick
Engelsk regel stor bokstav Falkblick
Valborg datum 30 april Wikipedia (Svenska)
Årstider i svenska liten bokstav Prefix.nu

Är månader med stor bokstav?

Nej, i svenskan ska alla månadsnamn skrivas med liten begynnelsebokstav. ISOF bekräftar detta direkt i sin frågelåda: ”Alla månadsnamn skrivs med liten begynnelsebokstav i svenskan.”

Regler för månadsnamn i svenska

  • januari, februari, mars, april — alla med liten bokstav
  • maj, juni, juli, augusti — alla med liten bokstav
  • september, oktober, november, december — alla med liten bokstav
Källa

Institutet för språk och folkminnen (ISOF) — officiell svensk språkinstitution

Jämfört med engelska och tyska använder svenska sällan stor bokstav för den här typen av ord, enligt Evas skrivskola. Skillnaden är systematisk: svenskan behandlar månadsnamn som vanliga ord som beskriver en tidsperiod, inte som egennamn.

Exempel: januari, mars

  • ”Jag reste till Spanien i mars förra året.” ✓
  • ”Vi har möte varje augusti sedan 2015.” ✓
  • ”Jag reste till Spanien i Mars förra året.” ✗

”Alla månadsnamn skrivs med liten begynnelsebokstav i svenskan.”

— ISOF Frågelådan

Konsekvensen är att svenska texter ser enhetliga ut: versaler används för riktiga egennamn (personer, platser), medan tidsord hålls gement.

Skriver man månadsnamn med stor eller liten bokstav?

Svaret är entydigt: med liten bokstav. Men varför uppstår förvirringen? Jo, för att engelskan och flera andra europeiska språk använder motsatt princip. När någon översätter en text från engelska till svenska är det lätt att oavsiktligt föra över versalvanan.

Officiella källor bekräftar liten bokstav

  • ISOF Frågelådan: ”Alla månadsnamn skrivs med liten begynnelsebokstav i svenskan” (ISOF)
  • Falkblick: ”fredag och augusti” med liten bokstav (Falkblick)
  • Prefix.nu: veckodagar och månader med liten bokstav (Prefix.nu)
  • Diva-portal: ”mars” med liten bokstav (Diva-portal)

Sju oberoende källor bekräftar principen. Det råder ingen officiell oenighet i Sverige.

Vanliga misstag

  • Fel: ”Konferensen äger rum i Juni.” — Konsonant: ”Juni” med versal
  • Rätt: ”Konferensen äger rum i juni.” — Med gemen
  • Fel: ”Julhandeln börjar i November.” — Förväxling med engelska
  • Rätt: ”Julhandeln börjar i november.” — Svensk normal
Vanliga misstag

Vissa personer använder stor bokstav för att betona veckodagen eller månaden, men detta följer inte officiella regler. Betoning markeras hellre genom kursivering, fetstil eller grafisk markering.

”I svenskan stavas alltså månader med en inledande liten bokstav.”

— Ordkollen

Reglerna för stor och liten bokstav skiljer sig åt mellan olika språk, enligt Diva-portal. Det här är inte ett undantag — det är systemnivå.

Skriver man veckodagar med stor bokstav?

Nej, veckodagar skrivs med liten bokstav i svenskan, precis som månader. ”Måndag”, ”tisdag”, ”onsdag” — inga versaler. I engelskan däremot heter det ”Monday”, ”Tuesday”, ”Wednesday” med stor begynnelsebokstav.

Regel för veckonamn

  • måndag, tisdag, onsdag, torsdag — liten bokstav
  • fredag, lördag, söndag — liten bokstav

Namngivna veckor som ”stilla veckan” och ”påskveckan” skrivs också med gemener, enligt Wikipedia.

Jämförelse svenska-engelska

Tabellen visar direkt hur svenska och engelska behandlar samma ord olika.

Ord Svenska Engelska
Veckodag måndag Monday
Veckodag fredag Friday
Månad mars March
Månad augusti August
Månad februari February

Jämför svenska ”fredag och augusti” med engelska ”Friday and August” — samma ord, helt olika versalisering.

”Namn på veckodagar ska inledas med liten bokstav i svenskan.”

— Falkblick

Systemskillnaden är konsekvent: svenskan generaliserar, engelskan nominaliserar.

Är valborg med stort V?

Det beror på vad som avses. Valborg är både högtid och personnamn — och svenskan hanterar de två fallen olika.

Helgdagar och högtider

  • Valborg (högtiden 30 april) → liten bokstav: ”fira valborg”
  • Valborg (personen) → stor bokstav: ”tacka Valborg”
  • Midsommar → liten bokstav: ”midsommarafton”
  • Alla hjärtans dag → liten begynnelsebokstav
Undantag

Kristi himmelsfärds dag och Marie bebådelsedag innehåller egennamn och skrivs med stor bokstav.

De flesta högtider och temadagar skrivs med inledande gemen, enligt Wikipedia. Undantagen är just det — undantag där egennamn förekommer.

Midsommar och liknande

De flesta högtider följer samma mönster: gemena bokstäver oavsett om det är svenska eller internationella högtider.

  • midsommar (högtiden) — liten bokstav
  • lucia (högtiden) — liten bokstav
  • Valborgsmässoafton — liten bokstav
  • Halloween — liten bokstav

”Valborg är både högtid och personnamn; fira valborg (högtiden) skrivs gement, fira Valborg (personen) skrivs versalt.”

— Wikipedia (Versalisering)

Kontexten avgör: samma stavning kan vara fel eller rätt beroende på om det är en person eller en högtid som avses.

Stavas månader med stor bokstav på engelska?

Ja, på engelska skrivs både månader och veckodagar med stor begynnelsebokstav. Det är en av de tydligaste skillnaderna mellan svenska och engelska stavningsregler.

Skillnader mellan språk

Språkjämförelsen visar tydligt hur svenska, engelska och tyska hanterar versalisering olika för samma ordtyper.

Ordtyp Svenska Engelska Tyska
Månader liten bokstav stor bokstav stor bokstav
Veckodagar liten bokstav stor bokstav stor bokstav
Årstider liten bokstav litten/stor bokstav litten/stor bokstav
Adjektiv från namn liten bokstav stor bokstav stor bokstav

Svenska är mer restriktiv med versaler än både engelska och tyska, enligt Evas skrivskola.

Tips för flerspråkiga texter

  • Kontrollera målspråkets regler innan publicering — översättningsverktyg överför ofta versaler felaktigt
  • Använd ett språkriktlinjechecklist för flerspråkiga kampanjer
  • Vid tvekan: svensk normal är liten bokstav för månader och veckodagar
Tips för flerspråkig text

Vid översättning från engelska till svenska: ta bort versalerna på månader och veckodagar. Lägg istället till dem om du översätter från svenska till engelska.

”I engelskan skrivs veckodagar, månader och adjektiv bildade av namn med stor bokstav.”

— Diva-portal (Snabba skrivregler)

Engelska exempel på korrekt stavning enligt Falkblick: ”Thursday, March, Swedish” — alla med versal.

För den som regelbundet växlar mellan språken är det värt att automatisera kontrollen: ”Är det här ordet ett tidsord på svenska? → liten bokstav.”

Vad vi vet säkert

  • Månader i svenska: liten begynnelsebokstav (ISOF, Falkblick, Prefix.nu, Diva-portal)
  • Veckodagar i svenska: liten begynnelsebokstav (Falkblick, Wikipedia)
  • Årstider: liten bokstav (Prefix.nu)
  • De flesta högtider: liten bokstav (Wikipedia, Prefix.nu)
  • Engelska: stor bokstav för månader och veckodagar (Falkblick, Diva-portal)
  • Undantag: högtider med egennamn som Kristi himmelsfärds dag (Wikipedia)

Vad som är oklart

  • Exakta regler för sammansatta högtidsnamn i detalj
  • Hur informella sociala medier påverkar stavningsvanor

Relaterad läsning: Svenska till engelska översättning

Fler källor

falkblick.se

Enligt ISOF stavas månader och veckodagar med liten bokstav i svenska, till skillnad från engelska som kräver versaler.

Vanliga frågor

Är januari med stor bokstav?

Nej, januari skrivs med liten begynnelsebokstav i svenskan. ISOF bekräftar att alla månadsnamn ska inledas med gemen.

Skriver man måndag med stor bokstav?

Nej, måndag skrivs med liten bokstav. Samma princip gäller alla veckodagar: tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag.

Varför skiljer sig svenska från engelska?

Svenskan behandlar månader och veckodagar som vanliga ord, inte som egennamn. Engelska, tyska och flera andra språk använder versaler för att markera att orden är names (Calendar Names). Svenskan är mer restriktiv — versaler reserveras för riktiga egennamn.

Gäller regeln alla högtider?

De flesta högtider skrivs med liten bokstav: midsommar, valborg, alla hjärtans dag, halloween. Undantaget är högtider som innehåller egennamn, till exempel Kristi himmelsfärds dag och Marie bebådelsedag.

Hur skriver man God Jul korrekt?

”God jul” skrivs med versaler i hälsningsfraser som ”God Jul och gott nytt år” — det är en fast fras där versalerna fungerar som en konvention för hälsningar, inte för att det är ett egennamn.

Finns undantag för stor bokstav i månader?

Inga officiella undantag för månadsnamn. Däremot kan man använda stor bokstav för betoning i informella sammanhang — men det följer inte de officiella skrivreglerna.

Vad säger Språkrådet om detta?

Språkrådet och ISOF är överens: månader och veckodagar skrivs med liten begynnelsebokstav i svenskan. Svenska skrivregler skiljer sig systematiskt från engelska och tyska på den här punkten.

För den som skriver svenska texter — särskilt i professionella sammanhang — är regeln enkel att internalisera: månader och veckodagar är aldrig versaler i svenskan. Den som regelbundet arbetar med flerspråkig text och missar versalkontrollen innan publicering riskerar att förlora trovärdighet hos läsare som känner till de korrekta reglerna.