Dagstidning – Definition, Historia och Kännetecken

En dagstidning är en periodisk publikation som främst rymmer allsidig nyhetsrapportering och allmänna nyheter, riktad till en bred publik. I Sverige definieras den lagligt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka, komplett med löpsedel och bilaga. Wikipedia ger en tydlig bild av begreppet.

Ink internationellt betraktas tidningar med minst två nummer per vecka som dagstidningar. De sticker ut med sin aktualitet, breda innehåll och höga utgivningstakt jämfört med veckotidningar.

Vanliga format är broadsheet och tabloid, medan ordet själv har rötter i fornsvenska uttryck för nyheter.

Vad är en dagstidning?

• Dagstidningar utkommer i regel dagligen.
• Skiljer sig från veckotidningar genom aktualitet och bredd.
• Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
• Etymologiskt belagt i svenskan sedan 1780.
• Översätts till engelska som ”daily newspaper”.
• Inkluderar ofta löpsedel och bilaga i svensk lag.

Vilka kännetecken har dagstidningar?

Dagstidningar kräver högre aktualitet och bredare innehåll än veckotidningar. De utkommer normalt dagligen.

Vanliga format

Broadsheet mäter 600 × 380 mm och används traditionellt för seriösa tidningar. Tabloid är 380 × 300 mm och har blivit standard i många länder.

Underkategorier

Exempel är morgontidning och kvällstidning.

Hur har dagstidningar historien i Sverige?

Dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet. Pressen växte kraftigt på 1800-talet och bidrog till demokratiseringen.

Tidiga exempel

Ordinari Post Tijdender startade 1645 och räknas som världens äldsta tidning. Den utvecklades senare till Post- och Inrikes Tidningar.

1700- och 1800-talet

Dagligt Allehanda från 1776 utkom alla dagar. Därefter kom Norrköpings Tidningar (1758), Göteborgs-Posten (1863) och Dagens Nyheter (1864).

Nutida stora tidningar

År 2006 ledde Aftonbladet med 416 500 exemplar, följt av Expressen.

Var kommer ordet dagstidning ifrån?

”Tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse.

Därför lever det kvar i namn som Hjo Tidning och Norrköpings Tidningar. Dagstidning är belagt sedan 1780. Språktidningen beskriver ursprunget väl.

Kronologi över svenska dagstidningar

1. 1645: Ordinari Post Tijdender, världens äldsta.
2. 1758: Norrköpings Tidningar startar.
3. 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga.
4. 1863: Göteborgs-Posten grundas.
5. 1864: Dagens Nyheter börjar utkomma.
6. 2006: Aftonbladet störst med 416 500 exemplar.

Vad är etablerat kring dagstidningar?

Bakgrund till begreppet dagstidning

Begreppet vilar på periodisk nyhetsförmedling till allmänheten. I Sverige regleras det lagligt med tonvikt på regularitet och opinionsbildning.

Nationalencyklopedin framhåller skillnaden mot veckotidningar genom utgivningstätheten.

Historiskt har dagstidningar bidragit till demokratisk utveckling under 1800-talet. Australia Insight ger perspektiv på global presshistoria.

Källor och citat om dagstidning

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och allmänna nyheter, riktad till allmänheten.Wikipedia

Dagstidningar skiljer sig från veckotidningar genom krav på aktualitet, bredd i innehållet och utgivningstäthet.NE

Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”.Språktidningen

Nyckelfakta om dagstidning sammanfattat

Dagstidning definieras som daglig nyhetskälla med lagstadgad minimifrekvens i Sverige. Historien sträcker sig till 1645, med cirka 150 aktiva idag trots nedgång. Se mer om Svenska dagstidningar.